Positiv inställning till nya grödor överraskar forskare

De nya resultaten överraskar forskarna som sett i tidigare studier från flera länder att konsumenter är förhållandevis negativa till användning av genetisk modifiering i växtförädlingen, då det lätt kan ge uppfattningen att människor är negativa till växtförädling generellt.
Undersökningen bygger på en enkät med 999 svenskar som fått svara på frågor om hur de ser på korsningar mellan gamla och nya vetesorter. I enkäten fick deltagarna exempelvis ange hur dåligt eller bra och icke önskvärt eller önskvärt det verkar vara för dem att äta spannmål utvecklade genom korsningar.
Historiska sädesslag kopplas ofta till naturlighet, hantverk, nostalgi och genuinitet, vilket gör dem attraktiva för vissa konsumenter. Att använda modern växtförädling på gamla sorter skulle kunna uppfattas som motsägelsefullt. Men respondenterna i studien ansåg tvärtom att sådana korsningar tillför positiva egenskaper till slutprodukten.
88 procent av de som svarade på enkäten rankade minst en av 13 listade växtegenskaper som relevant.
– Det visar att korsningar mellan moderna och gamla sorter inte är ett så kontroversiellt tillvägagångssätt bland konsumenterna som man kanske skulle kunna tro, säger Eva Johansson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av forskarna bakom studien.
57 procent av dem som svarade på enkäten kände till att det fanns både äldre och moderna sorter av spannmål, och den kunskapen ökade med stigande ålder och utbildning.

I enkätundersökningen framkom också att människor i hög grad förknippar växtförädling med högre skördar, motståndskraft mot växtsjukdomar och mildrade effekter av klimatförändringar. Betydligt färre associerade växtförädling till egenskaper som smak, arom, näringsinnehåll och hälsa.
– Vi identifierade bara en mindre grupp konsumenter som kopplade sensoriska och hälsomässiga fördelar till växtförädling, säger Eva Johansson.

Eva Johansson är en av forskarna bakom studien.

Genom forskning och växtförädling går det att kombinera de moderna sorternas höga avkastning, vilket bidrar till livsmedelssäkerhet, men med de äldre sorternas gastronomiska och hälsofrämjande kvaliteter. Studien visar att konsumenters attityder inte verkar vara ett hinder för detta.

FAKTA: Gammalt och nytt vete
Vete står för cirka 30 procent av kalorierna och proteinerna i människans kost och bidrar med viktiga vitaminer och mineraler.
Till skillnad från modernt vete har de gamla sorterna utvecklats genom traditionella urval, utan inblandning av växtförädlingsmetoder baserade på genetiska data. Äldre vetesorter har stor variation i smak och näringsinnehåll, men ger lägre skördar.  Gamla sorter odlas nu endast som nischgrödor men intresset för dem har ökat på senare år.

Den nyligen publicerade studien är gjord i samarbete mellan forskare vid SLU, Högskolan Kristianstad och Köpenhamns universitet.