Vilka är vinnare respektive förlorare post-corona?

– Om det är någon näring som det inte har varit synd om under Coronapandemin är det livsmedel, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen. Han poängterar samtidigt att det fanns en hel del bolag som har haft det enormt svårt och många dukade under.
– I vissa delar av branschen har det verkligen varit den enes bröd den andres död, tillägger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.

– Under 2020 fanns det tre industrigrenar i Sverige som ökade i förädlingsvärde. Det var läkemedelsindustrin som gick som tåget, möbelindustrin där folk cocoonade hemma och köpte svenska designklassiker samt livsmedelsindustrin som lyckades slå knut på sig själv och få fram råvaror och svara upp mot den enorma efterfrågan som fanns i mars-april 2020.

Det var så som det såg ut totalt sett. Men det har funnits en stor diskrepans mellan de producenter som nådde ut brett – via svensk dagligvaruhandel framför allt – och dem som arbetade mer lokalt. Framför allt hade hotell och restaurangnäringen mycket tufft.

– Småbagerier och konditorier med läge i stadskärnan har definitivt tillhört förlorarna, de har haft enormt stora problem, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen

Han berättar om ett möte med en verksamhet mitt i Stockholm, som har både bageri, konditori och servering och en nästan hundraårig historia, som tappade 80–90 procent av sin omsättning i april–maj 2020. En vanlig vår och höst har de fullt med affärsfolk, som är prisokänsliga och beställer smörgåsar till frukostmöten, landgångar, tårtor när det ska firas och tar med takeaway-mat hem. När det började bli midsommar och affärsmännen tog semester kom kineserna och japanerna i stället.

– De har haft otroligt tufft under pandemin. Och vi har sett likadant i många citylägen, framför allt i storstäderna.

Bland vinnare finns samma typ av företag, bagerier och konditorier med lunchservering, men som ligger i förorten.

– Ett av våra medlemsföretag på Lidingö gick från 80 luncher under en normal dag till 300–400 under pandemin när folk jobbade hemma. Så det var verkligen den enes bröd den andres död, fortsätter Björn Hellman.

 

Det har funnits stora företag, som exempelvis lantmännen och Absolut vodka som snabbt ställde om till att tillverka handsprit, med de problem som det förde med sig från myndigheterna med punktskatten som de till en början skulle betala även på handspriten.

– Det var lite snårigt att komma runt administrativt, men det visade också på den enorma flexibilitet som många av våra medlemsföretag hade under pandemin, säger Björn Hellman.

LRF, Dagligvaruhandeln samt Livsmedelsföretagen samarbetar sedan tidigare, vilket hade bäddat för ett gott samarbete under krisen och en kort startsträcka.

– Vårt samarbete med regeringen fungerade mycket bra. När det var som värst hade vi två möten i veckan. De var lyhörda och så snabba som man kan vara inom politiken. Vi kände att de verkligen gjorde allt vad de kunde för att stötta den svenska livsmedelssektorn. All cred till Per Callenberg som både drev på sina medarbetare och ned mot EU, bland annat när gränserna stängdes och man stoppade lastbilar, säger Björn Hellman

Kan dessa erfarenheter bidra till fruktbar samverkan i framtidsfrågor som är akuta?

– Det tycker jag verkligen. Om man ska hitta positiva saker för Sverige så är i hög grad en av dem att försörjningsförmågan för Sverige har satts på kartan. Svenska folket inser nu att det måste finnas en industri och logistik bakom för att fylla butikerna med mat, säger Carl Eckerdal.

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen

Svenska konsumenter har också insett att det behöver finnas produkter som produceras och förädlas i Sverige. Inte minst om det blir en krissituation.

– Från Sverige-märket går ju otroligt bra, tillägger Björn Hellman.


Är det över?

– Vi är i alla fall igenom, känner optimism och ser positiva signaler. Vi som jobbar med svenskproducerat ligger rätt i tiden, säger Carl Eckerdal.

Han framhåller två prioriterade frågor som deras medlemsföretag uppger att de kommer att jobba med framåt. Det är dels att produktutveckla så mycket som möjligt och erbjuda de senaste versionerna av de hetaste trenderna. Och att det ska vara så svenskt som möjligt.

Dels kommer de att utveckla fler distributionsvägar ut mot konsument och för inte vara helt beroende av att gå via dagligvaruhandeln.

– Det är lite tveeggat. Dagligvaruhandeln var vår räddning under fjolåret. Vi fick ut våra produkter den vägen när hotell- och restauranger i stor sett lade ned. Men beroendet blev oerhört stort, 70 procent av det som producerades såldes i dagligvaruhandeln och den i sin tur består i stort sett av bara tre aktörer.

Carl Eckerdal fortsätter:

– I efterhand inser vi att det inte är sunt att vara så beroende av en försäljningskanal, så det kommer man nog att jobba hårt med. Det handlar om att nå ut med sitt erbjudande på olika sätt – webbkanaler, sälja via samarbete, fabriksförsäljning och så vidare. Det går också ut på att ha ett större fokus på export och hitta nya kanaler där.

Framtiden kommer också handla om att bygga en robustare kedja och planera så att man som producent inte är alltför beroende av enskilda leverantörer när det gäller råvaror.

– Genom att stå på många ben minskar man sin sårbarhet i framtiden, säger Carl Eckerdal.

Dela

Fler nyheter i Arkiv och Corona