Svensk köttproduktion kräver östeurpeisk arbetskraft

– Alla vurmar för svenskproducerat kött – hushåll, myndigheter och politiker. Men utan dagens skickliga slaktare och styckare från Polen, Tjeckien, Baltikum, Rumänien och Ukraina är det godnatt för stora delar av Sveriges köttproduktion.
Branschen har haft brist på kompetent personal i årtionden. Räddningen för många företag är, i likhet med byggsektorn, att ta hjälp av yrkesfolk från Östeuropa.
– I stort sett alla våra nyckelpersoner – slaktarna och styckarna – är skickliga yrkesmän från Östeuropa. Skulle kriget utvidgas och några av dem lämna Sverige för att hjälpa till i sitt hemland, eller för den delen bli inkallade, får jag inte tag i personal nog utan måste lägga ned.

Grundorsaken är att allt fler svenskar vill ha svenskt kött på mackan och middagsbordet samtidigt som allt färre svenskar vill jobba som slaktare eller styckare.
Utbildningsplatserna gapar tomma, i den mån de finns kvar, och undervisningsmaterialet passerade bäst före-datum för länge sedan, enligt branschorganisationen Kött och charkföretagen.
Branschen sysselsätter runt 10 000 personer i Sverige. Stora och små producenter får permanent eller tillfälligt förlita sig på utländsk arbetskraft via anställningar eller bemanningsbolag. Den finländska livsmedelsjätten HKScankoncernen med varumärken som Scan och Pärsons håller delvis med:
– I Sverige tar vi in 50-70 medarbetare från utlandet på årsbasis, däribland Östeuropa men också från andra delar av världen, säger hr-direktören Lotta Thiele till Dagens Nyheter.
Koncernens anläggningar i Polen och Baltikum underlättar bolagets arbetskraftsförsörjning. Koncernen driver även egen utbildning i samarbete med arbetsförmedlingen och externa utbildare, och får den vägen in en handfull slaktare och styckare per år.
– Men vi behöver runt 30 nya slaktare och styckare varje år, bara i Sverige. Här finns inte ens en nationell utbildning för styckare, säger Lotta Thiele.