Merkostnaden för ekologiskt – mindre än du tror

Den svenska livsmedelsstrategin har två inriktningsmål för ekologiskt, ett produktionsmål och ett konsumtionsmål. Produktionsmålet är att 30 procent av jordbruksmarken ska vara ekologisk till 2030 medan konsumtionsmålet att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk till 2030.

– Eftersom ekologisk mat kostar mer än konventionell är det många som ifrågasätter regeringens mål och de ekonomiska konsekvenserna för skattebetalarna, säger Eva Fröman, verksamhetsledare på Ekomatcentrum.

Hon berättar att både debattörer, ledarskribenter, lantbrukare och forskare ständigt ifrågasätter nyttan av att satsa på ekologiskt, det gäller såväl klimatnytta som kostnader.

Ekomatcentrum har därför gått till botten med frågan och kan med hjälp av inköpsstatistik från 155 kommuner och kan konstatera att kostnaden för ökade ekologiska inköp inte är särskilt stor.

– Merkostnaden ligger på någonstans mellan tio och tolv procent. Översatt till kostnad per kilo inköpta livsmedel blir det 2:50-2:90 kronor, säger Eva Fröman.

Hur kan detta vara möjligt?

– Vi ser att kommuner med höga ekologiska inköpsandelar helt enkelt är mer engagerade i att servera hållbar och klimatsmart mat och jobbar aktivt på flera plan för att hålla kostnaderna nere för det ekologiska. Det kan handla om att man arbetar för att minska svinnet och att man jobbar mer klimatsmart genom att minska på köttet och öka på vegetabilierna.

Slutsatsen är således att en ökning från nuvarande 36 procent ekologiskt till 60 procent i offentlig sektor kan göras med ganska blygsamma kostnadsökningar om man samtidigt kombinerar de ökade inköpen med ett antal miljö- och klimat-besparande åtgärder i de offentliga måltidsverksamheterna.

AGNETA RENMARK