Gemensam middag – alla vill ha den men få lyckas i praktiken

Livsmedelsföretaget Tulip Sverige har kartlagt svenska familjers middagsvanor för att undersöka måltidens betydelse och vad som konkurrerar med den. Men hjälp av Sifo har man ställt ett antal frågor till drygt tusen familjer med en eller två föräldrar och hemmavarande barn under 18 år.

– Vi vill inspirera till fler måltider men ser samtidigt att gemensammamåltider inte alla gånger är en självklarhet. Rapportens syfte är att ge insikter och bidra till diskussion, där vi i grunden menar att den viktigaste ingrediensen vid bordet faktiskt är du, säger Gabriella Lysell, marknadschef på Tulip Sverige.

Här är fyra tydliga insikter från ”Middagsrapporten”:

1. Middagen – familjens bästa hälsoförsäkring

Rapporten visar att så många som 86 procent av svenska familjer tycker att den gemensamma stunden vid middagsbordet ger en speciell känsla av samhörighet i familjen, 69 procent tycker att den är ett bra tillfälle att ha koll på hur familjen mår och 47 procent att den är bra för det psykiska välbefinnandet.

2. Från Hell hour till Holy hour

En tredjedel av de tillfrågade tror att man kommer att äta färre gemensamma familjemiddagar i framtiden.Om barnfamiljer ska kunna gå från ”Hell hour” till ”Holy hour” krävs att man kan lägga mindre fokus på jobb, planera in träningen på ett smartare sätt och laga enklare typer av mat.

3. Familjemiddagen konkurrerar med jobb och träning

För mer än hälften, 53 procent, av föräldrarna krockar jobbet med middagen. 42 procent svarade att träning konkurrerar med familjemiddagen, vilket ofta inte går att kombinera med närvaro vid middagsbordet.

4. Gemensam middag – långt ifrån självklart

Svenska familjer vill äta middag tillsammans och regelbundet men den gemensamma middagsrutinen är ingen självklarhet. Knappt en femtedel, 19 procent, äter alltid middag tillsammans och 17 procent samlas bara till gemensam middag under helger.

AGNETA RENMARK