Uppmanar fler producenter att förändra sina datummärkningar

Varje år slänger vi i Sverige 45 kilo ätbar mat per person. Hushållen svarar för den största delen, men svinnet i butiker är också stort. Produktionen av den mängd mat som slängs motsvarar utsläpp av två miljoner ton koldioxid, eller ungefär en femtedel av utsläppen från Sveriges alla personbilar.

Det skriver Karl Andersson, vd för nätbutiken Matsmart, i veckans nummer av Icanyheter som utkommer i dag fredag.

En av de viktigaste orsakerna till matsvinnet är okunskap om datummärkning. En färsk Sifoundersökning som Matsmart låtit göra visar att var femte svensk inte vet skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag.
– Vi behöver hjälpas åt att förklara för konsumenterna att bäst före-datum bara är en garanti från producenten att varan håller samma kvalitet som vid tillverkningstillfället. Det är stor skillnad mot sista förbrukningsdag, som innebär att livsmedel inte anses säkra att konsumera efter att datumet har passerats, säger Karl Andersson.
Matsmarts affärsidé är att köpa varor med kort bäst före-datum från olika livsmedelsproducenter och sedan sälja vidare till rabatterade priser. Under förra året köpte svenskarna totalt 3 218 ton mat från Matsmart, mat som annars hade slängts.

– Vi älskar att prata om skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Våra kunder tackar oss för det, och för att vi bidrar till att rädda mat från att slängas. Men vi vill gärna se fler initiativ som ökar kunskapen och förståelsen hos konsumenterna.
Karl Andersson framhåller Arla som gott exempel på en av flera livsmedelsproducenter som kompletterat sitt ”bäst före” med ”men inte dålig efter”.

– Märkningen är godkänd av Livsmedelsverket och vi uppmanar fler producenter att följa efter, säger Karl Andersson, som är övertygad om att det både ger nöjdare kunder och bygger starkare varumärken.

AGNETA RENMARK