Almedalen: Potentialen ligger i att förena hälsosamt med hållbart

Tillväxten i den svenska livsmedelsindustrin är låg och ligger på 2,4 procent per år. Det är en bit under EU-snittet på 2,6 procent och väsentligt lägre jämfört med de mest framgångsrika matländerna: Irland och Nederländerna, där tillväxttakten är mer än den dubbla.

Det berättar Peter Normark, vd på Macklean, när han inleder LivsmedelsFöreningens seminarium som kretsar kring hållbar tillväxt.

Enligt honom är det framförallt tre faktorer som hämmar tillväxten: Kanal, kategori och export.

– Många företag tar inte tillräckligt stora kliv i de produktkategorier som just nu växer snabbast, såsom växtbaserat, hållbart och hälsa. De har även ett ensidigt fokus på dagligvaruhandeln som kanal i stället för att satsa på exempelvis foodservice och andra försäljningskanaler som gym och servicehandel. På krogen eller efter ett svettigt träningspass är konsumenten dessutom inte alls lika priskänslig som i matbutiken, säger Peter Normark.

En annan utmaning vad gäller ökad tillväxt är bristen på struktur för exportsatsningar.

– Många saknar den uthållighet som krävs och har ingen tydlig strategi. Knepet är att bygga på det som är unikt, och att aldrig göra något vare sig halvstort eller halvdåligt.

Men allt detta innebär ju samtidigt att det finns en stor tillväxtpotential – om rätt insatser görs.

– Vår bedömning är att livsmedelsindustrin har potential att öka omsättningen med 123 miljarder kronor fram till 2030, vilket motsvarar en årlig tillväxt på runt fyra procent, säger Peter Normark.

Hur ska då denna tillväxt göras hållbar – går det ens att förena?

Tja, ett gott exempel är Peckas naturodlingar i Härnösand. Grundaren och försäljningschefen Daniel Brännström var på plats för att berätta om hur de odlar regnbåge och tomater året runt i Europas just nu största akvaponiodling. Enkelt förklarat är det en fiskbassäng som ger näring till tomaterna som i sin tur renar vattnet, som syresätts och återförs till bassängen.

– Vi använder inga kemikalier, ingen antibiotika eller hormoner och har inga utsläpp, säger han.

Upplägget är både hållbart och cirkulärt, bygger på hälsosamma produkter, är lönsamt – och har ambitiösa expansionsplaner.

– Vårt mål är att ta fem procent av den svenska tomatmarknaden, säger Daniel Brännström, och menar att det är fullt realistiskt.

Annica Solhström, generaldirektör på Livsmedelsverket, var en av dem som deltog i den efterföljande diskussionen kring hållbarhet och tillväxt. Och hon var rätt krass:

– En omställning till ett mer hållbart livsmedelssystem är helt avgörande för både planetens och vår egen överlevnad. Annars finns det inga livsmedelsföretag i framtiden.

Potentialen för hållbar tillväxt menar hon finns i ”alla produkter som gör det lätt för konsumenterna att äta hälsosamt”.

Åsa Domeij, hållbarhetchef på Axfood, tror att det livsmedelsföretagen har en stor och än så länge ganska outnyttjad potential i hållbar sjömat:

– Jag tror verkligen på landbaserad, hållbar fiskodling. Vi har gott om plats att utveckla det här i Sverige och bara inom Axfood skulle vi kunna köpa volymer på flera hundra tusen ton.

Och Marie Gidlund, verksamhetsledare på Sweden Food Arena, menade att det behövs fler och större satsningar på forskning och innovation för att öka förädlingsgraden och effektiviteten inom livsmedelsproduktionen.

– Som det ser ut i dag tjänar både bonden och förädlingssidan för lite pengar på produkterna.

Hon menar att det även behövs en organiserad kunskapsöverföringen och rådgivningen till små och medelstora livsmedelsföretag.

– Många inom livsmedelsindustrin är duktiga på produktion men har inte alltid de andra bitarna. Varför inte satsa på någon form av obligatorisk forskarpraktik för att får de här två världarna att mötas?

AGNETA RENMARK