Hon tror på chips från åkerböna

Behovet av svenskodlade alternativ till sojabönor växer i takt med den ökade efterfrågan av hållbara och hälsosamma livsmedel. Och grödorna finns – kruxet är att det än så länge är så få som odlar dem. Liksom att det inte finns några anläggningar som kan processa proteingrödorna till lämplig råvara.

Detta framkom under ett seminarium i Almedalen på temat ”Maten, människan och klimatet – så får vi det att gå ihop”, där Lina Svanberg var en av dem som medverkade.

Hon leder projektet MegaLegumes – Svenska proteingrödor som industriråvara, ett EIP-Agri-projekt projekt som drivs av RISE Jordbruk och Livsmedel i samarbete med bland andra Nordisk Råvara och Lantmännen Cerealia.

Målet är att göra det möjligt för svenskt jordbruk att långsiktigt och storskaligt producera växtbaserad proteinråvara, inte bara baserad på åkerbönor utan även bland annat bondbönor och sötlupin. Projektet innefattar både råvaruberedning, produktutveckling och kommersialisering av färdiga produkter.

– Vi har riktat in oss på att utveckla några olika kategorier av livsmedel där köttsubstitut är en och snacks en annan.

Varför just snacks?

– För att det är tacksamt. Dels för att konsumenterna har lättare att ta till sig en ny råvara i form av snacks, dels för att det innebär att man jobbar med stärkelsedelen av bönorna, vilket är enklare än att jobbar med proteindelen.

Vilken är den största utmaningen med just åkerböna?

– Att lösa smakfrågan. Det finns en viss beska i åkerbönan som gör att det lätt blir en viss besk bismak i den färdiga produkten, men vi jobbar med det.

När är åkerbönan ett vanligt inslag i svenska matbutiker?

– Det dröjer inte länge, det handlar nog bara om ett par år. Jag har redan sett både knäckebröd bakat med åkerböna och rostade åkerbönor som snacks.

AGNETA RENMARK