Klimatforskaren: ”Gratis vatten är en del av problemet”

En ny rapport från Swedwatch och Diakonia visar att storskalig odling av exportgrönsaker skapar akut brist på vatten i Ica-dalen i Peru, vilket slår hårt mot lokalbefolkningens hälsa och försörjning.

– Vattenbristen i Ica-området är akut och drabbar både människors hälsa och möjligheter till försörjning. Det finns en direkt koppling till storskalig produktion av frukt och grönsaker vilket gör att de företag som köper produkterna har ett tydligt ansvar att agera, säger Malena Wåhlin, författare till rapporten och researcher på Swedwatch. 

Brist på vatten är ett globalt hot som redan drabbar människor i flera delar av världen. I ökenområdet Ica i södra Peru har tillgången till vatten minskat i takt med att produktionen av grödor såsom sparris och avokado ökat. Medan jordbruket, som domineras av stora exportföretag, använder upp till 90 procent av vattnet är lokalbefolkningens vattentillgång knapp och oregelbunden.

Trots att svenska livsmedelsföretag känner problemet har de, enligt rapporten, inte agerat i tillräcklig utsträckning. De företag som granskats är Ica, Axfood, Coop, Martin & Servera, Menigo, Everfresh och Ewerman.

– En del av problemet är att man sällan betalar för vattenresurser som jordbruket använder, de som producerar får ofta vatten mer eller mindre gratis. Skulle man börja ta betalt för vatten på en öppen marknad så skulle livsmedelspriserna visserligen öka men samtidigt så skulle det stimulera till ökad effektivitet i vattenanvändningen. Detta är mycket viktigt eftersom jordbruket globalt står för den i särklass största förbrukningen av vatten, säger Johan Kuylenstierna, adjungerad professor vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet och vice ordförande i Klimatpolitiska Rådet.

Vad som enligt honom behövs är en bättre samverkan mellan lokala aktörer och hela vägen upp till den globala nivån, och att hållbara investeringar i livsmedelssystemet också gynnar producenterna till större del:

– Livsmedelsföretagen behöver jobba mer bakåt i sina producentled och ställa högre krav men också vara med och stötta och utveckla producenterna. Det här öppnar för en rad svåra frågor, förstås, inte minst eftersom jordbruk ofta handlar om politik. Många företag gör också redan mycket. Det här är inte svart eller vitt.

AGNETA RENMARK