Lagförslag om oschyssta metoder splittrar handel och producenter

Sena betalningar, sena ändringar i beställningar, att producenter får betala för det svinn som äger rum i köparens lokaler men som inte beror på leverantörens försumlighet, eller övervältring av kostnader för kampanjer och reklam.

Det är några av de oschyssta affärsmetoder inom livsmedelsbranschen som EU-kommissionen vill komma till rätta med.

– Hela diskussionen kring EMV är en annan del av detta, där information kring konkurrenters produkter inte ska användas på ett otillbörligt sätt, säger Rasmus Bäckström, ansvarig för exportfrågor och delbranscher på Livsmedelsföretagen.

Från LRF:s sida är man också positiv till lagförslaget, som ska göra det lättare för bönderna att hävda sina intressen i avtal med stora livsmedelskedjor.

– Det är viktigt att primärproducenter får en starkare position i livsmedelskedjan. Om bonden får en större del av konsumentkronan så har vi större chans att nå målet i den svenska livsmedelsstrategin. Det handlar om att kunna få bra betalt för god djuromsorg och på det sättet utveckla livsmedelsproduktionen, säger förbundsordförande Palle Borgström.  

Men handelns aktörer, såsom Ica och Svensk Handel, har reagerat kraftigt och vill stoppa lagförslaget, som de menar hotar såväl djurskyddet, svenska mervärden som hela den svenska modellen för dagligvarubranschen.

Det är dock något som Rasmus Bäckström tycker är grovt överdrivet:

–Handeln gillar inte kommissionens förslag som handlar om att förbjuda vissa affärsmetoder i livsmedelskedjan, eftersom det riskerar att begränsa handelns makt över sina leverantörer. Handeln utnyttjar därför parlamentarikerns dåligt formulerade ändringsförslag för att kasta grus i maskineriet genom att försöka tvinga fram nya omröstningar i parlamentet, säger han, och förklarar att målet sannolikt är att sinka processen så pass mycket att ett beslut inte kan fattas före parlamentsvalet i maj 2019 – och sedan rikta in sig på att sänka hela kommissionens förslag i det omtag som i så fall får ske i det nyvalda parlamentet.

Ett av de förslag som handeln menar riskerar att sätta ”svenska mervärden” på spel är att handelskedjorna inte längre ska kunna kräva mer miljö- och djurskyddåtaganden än vad lagen föreskriver, såvida de inte kommit överens om detta med leverantören.

Men Palle Borgström menar att handelns tolkning inte stämmer.

– EU vill få en rättvis fördelning av de kostnader som högre djuromsorg innebär. I dag kan handeln bestämma vilken nivå som ska gälla, för att sedan lägga kostnaderna på underleverantörerna, säger han.

På Livsmedelsföretagen är man mån om att det nya regelverket ska omfatta hela kedjan och alla företag, oavsett omsättning och antal anställda.

– Schysst ska vara schysst för alla, oavsett om man är en stor eller liten aktör. Vi vill även att så många produkter som möjligt ska omfattas, oavsett om det handlar om färskvaror eller produkter med längre hållbarhet, säger Rasmus Bäckström.

Han tror att processen kommer att vara klar allra senast innan Europavalet i maj. Därefter följer arbetet med att införliva direktivet i alla länders respektive lagstiftningar, där det ofta finns rätt stort utrymme för nationella tolkningar.

– Lagen kommer att innebära att det blir ett ökat fokus på de här frågorna och att det förhoppningsvis finns ett vakande öga på livsmedelskedjan. Det kommer inte att förändra så mycket i grunden men det är i alla fall ett steg i rätt riktning.