Ökad förädlingsgrad ska lyfta den svenska livsmedelsexporten

Den svenska livsmedelsmarknaden är förhållandevis liten, konkurrensen är stenhård och marginalerna är små. För många livsmedelsproducenter är exporten därför helt avgörande för att kunna satsa på forskning och utveckling, anställa kvalificerade medarbetare och modernisera och effektivisera produktionen.

– Förutom att de smakar gott så är svenska livsmedel gjorda på bra råvaror, håller hög kvalitet och produceras på ett hållbart sätt. Därför finns det en stor efterfrågan på våra livsmedel världen över. Trots detta så exporterar Sverige alldeles för lite i förhållande till den enorma potentialen som finns, säger Rasmus Bäckström, exportansvarig på Livsmedelsföretagen.

I nyskrivna Exportrapporten analyserar Livsmedelsföretagen hur de svenska life science-, trä- och stålindustrierna samt livsmedelsexportörerna Danmark, Irland och Finland arbetar för att öka exporten. Av rapporten framgår bland annat att svenska livsmedelsföretag i snitt har en exportandel på 30 procent av omsättningen. Det är en låg siffra jämfört med andra svenska industrier som i många fall har en exportandel runt 70 procent.

– Vi är övertygade om att man med förhållandevis enkla medel och med inspiration från andra länder och industrier på kort tid kraftigt kan öka Sveriges livsmedelsexport, säger Rasmus Bäckström.

Utifrån analysen presenteras även sex konkreta förslag som kan underlätta för svenska livsmedelsproducenter och bidra till att öka Sveriges livsmedelsexport:

1. Öka industrins förädlingsgrad genom satsningar på livsmedelsforskning.
2. Öka närvaron genom fler exportresor och ökat ministerdeltagande.
3. Regelförenkling genom översyn av svensk tolkning av EU-regler.
4. Tätare band mellan akademin, näringslivet och offentlig sektor.
5. Gratis rådgivning för företag som vill börja exportera.
6. Fler främjare – senast 2030 bör Sverige ha minst 50 livsmedelsfrämjare världen över.

AGNETA RENMARK