”Om krisen kommer är det bara kalorier som räknas”

Försvarsberedningen föreslår att Sverige ska återupprätta livsmedelsberedskapen, vilket beräknas kosta 700 miljoner kronor per år från år 2021.

– Vi vill säkra livsmedelsförsörjningen för tre månader. Det handlar inte om att ställa om jordbruket och bli självförsörjande, däremot behöver vi planera för hur vi tar hand om och distribuerar den mat vi har, säger Tommy Isaksson.

Ett problem är att den svenska livsmedelsförsörjningen är extremt beroende av importerad disel och konstgödsel. En annan utmaning är sårbarheten hos köttproducenterna.

– Utan kontinuerlig eltillförsel överlever inte en kyckling mer än max en timme eftersom anläggningarna är helt beroende av ventilation, säger Camilla Eriksson, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Pernilla Tidåker, även hon forskare på SLU, talade om Sverige som ”foderbord”:

– Vår spannmålsberedskap är god. I dag går mycket av det som produceras rätt in i våra djurstallar men vid en kris kan det i stället bli humanföda och då har vi runt 600 kilo per person och år, säger hon.

Kruxet är proteinet. Minskad köttproduktion kräver tillgång till vegetabiliskt protein, och det mesta av de baljväxter vi i dag äter importeras.

– Baljväxter är den optimala krisfödan eftersom de både är näringsrika och lagringsdugliga samtidigt som de binder kväve i marken, säger Pernilla Tidåker.

Den mat som finns i lager hos livsmedelsproducenter, grossister, butiker och konsumenter beräknas i dagsläget ta slut efter ungefär tio, tolv dagar. Att bygga upp någon form av beredskapslager är därför ett tydligt önskemål från Försvarsberedningen. Men Patrik Strömer, ansvarig för policyfrågor på Livsmedelsföretagen, tycker att det saknas tydliga incitament:

– Våra medlemsföretag säljer jättegärna mat till ett sådant lager. Det handlar om vinstdrivande verksamheter som vill ta ansvar, men inte utnyttjas. Vi måste få rätt förutsättningar för att vara med och bygga upp beredskap, säger han.