Prishöjningar hjälper svenska lantbrukare att klara biffen

Det är inte bara konsumenterna som måste vara beredda att betala några kronor mer för kotletten eller biffen i butiken. Om svensk livsmedelsproduktion ska kunna räddas måste alla inom hela livsmedelskedjan hjälpa till och ta sitt ansvar – hela vägen från slakteriet till livsmedelsbutiken.

– Läget är allvarligt. Våra medlemmar måste få mer betalt för sitt kött, annars kan de inte fortsätta att producera kött i framtiden. Och då riskerar vi att förlora det svenska kött som är både klimat- och miljösmart och som bidrar till en levande landsbygd, säger Åsa Odell, som deltog i dagens pressträff tillsammans med representanter från Sveriges Nötköttsproducenter, Sveriges Grisföretagare, Svenska Fåravelsförbundet samt Lammproducenterna.

För många djuruppfödare har den gångna sommarens torka inneburit kraftigt ökade kostnader för både foder och strö, vilket gör att likviditetskrisen är överhängande i höst. För en grisproducent ökar kostnaderna för strö och foder med mellan fyra och fem kronor per kilo räknat på djurets slaktvikt, medan en nötköttsproducent får en merkostnad på mellan nio och 15 kronor per kilo slaktvikt. För en lammproducent ligger motsvarande kostnadsökning på mellan tolv och 26 kronor.

I butiksledet motsvarar detta en merkostnad påomkring 1:50 kronor per fläskkotlett, 3:50 kronor för varje ryggbiff och 5:50 extra för en lammytterfilé.

– Egentligen är det inte konstigt. Högre kostnader måste innebära högre priser. Felet är att lantbruket haft för låga marginaler i många år och inte fått betalt för risker när det gäller marknad och väder.

Behöver livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln sänka sina marginaler?

– Det kan jag inte uttala mig om men just nu har de kraftiga kostnadsökningarna hamnat i bondens knä och när den är så här orimligt stor så måste vi fördela kostnaden genom hela värdekedjan. Vi behöver alla tänka nytt om vi vill kunna köpa svenskt kött i butiken i framtiden, säger Åsa Odell.