Sämre lönsamhet hotar den svenska matproduktionen

Enligt livsmedelsstrategin ska produktionen och konkurrenskraften öka samtidigt som relevanta miljömål nås. Men enligt en ny rapport från Jordbruksverkets har det tvärtom blivit en försämrad konkurrenskraft och en sjunkande lönsamhet i livsmedelskedjans två första led, primärproduktionen och livsmedelsindustrin mellan åren 2011 och 2016.

– Rapporten visar hur det såg ut i livsmedelskedjan åren innan livsmedelsstrategin beslutades. Tyvärr är det för tidigt att se om den nuvarande handlingsplanen i strategin har påverkat utvecklingen. äger Camilla Burman, handelspolitisk utredare på Jordbruksverket.

För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål behöver konkurrenskraften i primärproduktionen och livsmedelsindustrin stärkas. Det kan enligt Jordbruksverket ske genom följande:

• Ökad produktivitet som gör att företagen kan producera livsmedel till lägre kostnader.
• Ökad förädlingsgrad som gör att företagen blir mindre utsatta för priskonkurrens sedan deras råvaror förädlats.

Både produktivitet och förädlingsgrad är direkta resultat av kunskap och innovation. Det är viktigt att företagen anpassar sin produktion till det konsumenterna efterfrågar. Jordbruksverket och Tillväxtverket har därför beaktat dessa aspekter i det förslag till ny handlingsplan som också i dagarna lämnas över till regeringskansliet.

– Det är viktigt att satsningar för att öka konkurrenskraften i livsmedelskedjan sker i rätt led och branscher, men man måste också se till hela värdekedjan. Vi hoppas att rapporten nu ska vara till god hjälp för regeringen vid utformningen av en ny handlingsplan och kommande forsknings- och innovationsproposition. Dessa bör innehålla rejäla satsningar på kunskap och innovation i livsmedelskedjan, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.

AGNETA RENMARK