Skilda åsikter om WWF:s Köttguide

I Livsmedel i fokus nummer 1 2022  fanns en artikel som handlade om svensk kyckling och att den fått rött ljus i WWF:s Köttguide. Maria Donis som är vd på Svensk Fågel intervjuades med anledning av detta och fick kommentera resultatet, genomförandet och annat kopplat till hållbarhetsperspektivet till svensk kycklingproduktion. Bland annat sa hon att undersökningen gjorts på felaktigt underlag. Detta har Anna Richert, matexpert på WWF reagerat på.

Anna, har undersökningen gjorts på felaktigt underlag?
– Vi har lagt ut hela vårt underlag på www.wwf.se/kottguiden så att alla kan se och granska underlaget. Det är väl belagt att mer snabbväxande raser i större utsträckning får problem med ben och gång, och den svenska branschen borde ta fram oberoende fakta som visar om den svenska uppfödningen inte dras med dessa problem.
Måste djuren gå ute nu för att få grönt ljus i er guide?
– Att djuren får gå ute är ett sätt att utöva ett naturligt beteende och vi har alltid haft det som en av flera bedömningspunkter under kriteriet för djurvälfärd. I artikel är det formulerat som ett krav för att få grönt ljus i totalbedömning, det stämmer faktiskt inte helt. KRAV-kycklingen får t ex grönt ljus i totalbedömning men gult ljus på djurvälfärd som samlad bedömning där deras utevistelse är en aspekt som vi tittar på tillsammans med stallmiljön och foder samt frihet från smärta.
Svensk Fågel menar att er data är gammal, stämmer det?
– Vi använder de senaste siffrorna som har gått att få fram, om det kommer fram nya underlag från en oberoende källa så kommer vi givetvis att ta hänsyn och ändra vår bedömning om det behövs. Vi vill gärna se transparent data om fodret, det är viktigt för flera av våra bedömningar och skulle underlätta för aktörer som jobbar med hållbarhetsbedömningar. Här är det upp till branschen att vara transparent så att forskning som görs på området blir så rättvisande som möjligt.
Kommer ni anta inbjudan från Svensk Fågel om att besöka deras gårdar
– Ja, vi vill gärna ut och besöka producenter och föra dialog. Men det är lätt att förstå att vi inte kan basera våra bedömningar på sådana besök, vi måste arbeta med dokumenterad kunskap från oberoende källor och den senaste forskningen. Gårdsbesök är viktigt för att öka förståelsen för varandra så jag hoppas att vi ska få till det rätt så snart men den stora förhoppningen ligger i att det kommer fram rapporter och forskning som visar på framsteg inom branschen.