Smarta algoritmer ska hjälpa jordbruket att klara svår torka

Förra årets torka gav rekordlåga skördar av bland annat spannmål och potatis – ett extremt väder som kan komma att bli allt vanligare vid kommande klimatförändringar med ökad medeltemperatur och minskad nederbörd under odlingssäsongen.

Lösningen kan vara den modell som forskare vid Mälardalens högskola tagit fram tillsammans med NASA, SMHI och University of Maryland. Det handlar om hur man ska hantera torka inom jordbruk utifrån ett vatten-, mat- och energiperspektiv samtidigt som naturens resurser utnyttjas effektivare.

Både korta och långsiktiga prognoser kan tas fram med hjälp av algoritmer baserade på artificiell intelligens, som tränats på väderdata från SMHI. Prognoserna kan sedan användas för att i rätt tidpunkt och med rätt mängd bevattna områden som utsätts för torka, på ett sätt som minskar trycket på vatten- och energiåtgången. Det innebär att man under perioder av torka kan minska risken för negativ påverkan på livsmedelsproduktionen samtidigt som man på ett mer effektivt sätt använder jordens resurser. 

Pietro Campana, doktor i energiteknik vid Mälardalens högskola, förklarar i en intervju i DN att svenska bönder är ovana vid svår torka. Många vet inte hur mycket eller på vilket sätt man ska vattna för att få en bra skörd utan att slösa.

– De kan göra saker och ting värre när de vattnar, för de tänker att de ska tillföra så mycket vatten som möjligt, säger han till DN.

Men grödorna behöver rätt mängd vatten.

– Vattnar man mer än så ökar inte skörden, så man slösar bara vatten. I värsta fall kan man övervattna så mycket att skörden minskar.

AGNETA RENMARK