Svenskarna vill bidra till ökad livsmedelsberedskap – men saknar förtroende för politiken

Sveriges livsmedelsberedskap har seglat upp som en central fråga, drivet av geopolitisk oro, klimatförändringar och ökad ekonomisk osäkerhet. Och enligt rapporten, som Novus har genomfört på uppdrag av Oatly, kan 67 procent av de tillfrågade tänka sig att ändra sin kost för att bidra till ökad beredskap. Samtidigt anser 77 procent att god folkhälsa är en viktig del av Sveriges livsmedelsberedskap.
– Debatten om beredskap handlar ofta om lager och produktion – men missar hur våra matvanor påverkar både folkhälsa och resiliens. Samtidigt ser vi att människor både vill och är beredda att bidra. Det är en viktig signal till politiken, säger Ilse Siekkinen, vd för Oatly i Norden, i en kommentar.
Samtidigt som engagemanget hos allmänheten är stort pekar resultaten på att förtroendet för politiken är lågt. Endast 12 procent av deltagarna i undersökningen uppger att de litar mest på politiker i frågor kring livsmedelsberedskap, jämfört med 36 procent som litar på myndigheter. Fyra av tio svenskar tror heller inte att politiska beslut om mat bygger på forskning vad klimat och hälsa beträffar.
Svenskarna ser krig, klimatförändringar och ekonomisk instabilitet som de största hoten mot Sveriges livsmedelsberedskap, enligt undersökningen. Runt tre av tio oroar sig för att de här faktorerna ska påverka tillgången på mat i Sverige.
Den viktigaste frågan att lösa är dock Sveriges importberoende av livsmedel, här oroar sig nästan hälften av alla svenskar – och många vill se en ökad inhemsk produktion redan nu. Här ses växtbaserade råvaror som snäppet viktigare än animaliska.

Matmakten 2026 baseras på en svensk allmänhetsundersökning genomförd av Novus samt fristående intervjuer med forskare och experter inom livsmedel, hållbarhet och beredskap. Undersökningen genomfördes 10–20 mars via webbenkät i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Totalt intervjuades 2 628 personer i åldern 18–84 år.