Svinpesten – tuff utmaning för utsatt bransch

Först torka, sedan översvämningar och därefter afrikansk svinpest.
– 2023 har inte varit något bra år för svenska grisproducenter, säger Johan Eriksson, ordförande för Sveriges Grisföretagare, till Livsmedel i fokus.
En av dem som drabbats hårt är grisbonden Stina Barrsäter, som driver gården Fallängetorp i Västmanland, som ligger i smittozonen där afrikansk svinpest upptäckts. I måndags kom beskedet att alla gårdens 39 grisar måste avlivas, efter beslut från Jordbruksverket.
– Det är klart att det här funnits som ett skräckscenario, men vi fick restriktioner i förra veckan om hur vi skulle hålla grisarna och det är något vi jobbat med i stort sett dag och natt. Så beslutet kom som en chock, säger Stina Barrsäter till DN.
Rädslan för att smittan ska spridas vidare till tamgrisar är stor i hela branschen. I dag, onsdag 13 september, arrangerar LRF Kött tillsammans med Sveriges Grisföretagare därför ett digitalt lunchmöte för att försöka besvara så många frågor som möjligt.
Redan nu har den svenska exporten av griskött halverats, det är framförallt länder i Sydostasien som satt stopp.
– Eftersom det här är en så allvarlig och smittsam djursjukdom som kan få stora konsekvenser för grisproduktionen så stänger de sina marknader för att inte få in smittan i sin egen produktion, säger Magnus Därth, vd för branschorganisationen Kött- och charkföretagen, till SVT Nyheter.
Enligt deras initiala uppskattningar leder den stoppade exporten till ett intäktsbortfall på ungefär 50 miljoner kronor per år.
– Vi har ganska låga marginaler i vår bransch så det har en väldigt stor betydelse.
Magnus Därth tror inte att fler länder kommer att stoppa svenskt griskött fram över, men konsekvenserna kan bli långvariga.
– Problemet är att det kan ta väldigt lång tid att öppna upp marknaderna igen efter att man har fått in afrikansk svinpest i sitt land. Det kan ta upp till tre år även om vi bekämpar den här djursjukdomen väldigt framgångsrikt, säger han till SVT Nyheter.