Stopp för varunamn med ogrundade hälsopåståenden

Kraft. Aktiv. Återhämtning. Det är exempel på ord som kan ingå i varumärken eller namn på matvaror, och som påstår att maten påverkar hälsan på något sätt. Nu är det stopp för den typen av namn om inte tillverkaren kan bevisa att påståendet stämmer. Det görs genom att tillverkaren talar om på vilket sätt maten gör dig aktiv och dessutom har belägg för det. Ett påstående om den exakta effekten och vad i maten som ger den effekten måste finnas i informationen om livsmedlet.
Samma regler för så kallade hälsopåståenden gäller inom hela EU. Följs inte detta måste företagen ändra namnen.
Exempel på godkända hälsopåståenden är att:
–Fluor bidrar till att bibehålla tändernas mineralisering.
–Rågfiber bidrar till normal tarmfunktion.
–Sockerbetsfibrer bidrar till att öka avföringsvolymen.
–Levande yoghurtkultur eller syrad mjölk förbättrar laktosnedbrytningen i produkten hos individer som har problem med att bryta ner laktos.
För nya produkter som släpps ut på marknaden har den här regeln redan varit i kraft. Men produkter som funnits före 2005 har varit undantagna. Nu har det undantaget upphört.
Detta skriver Livsmedelsverket i en pressrelease.
Anna-Karin Karlsson, ordförande i nätverket Livsmedel i fokus och hållbarhetschef på Norrmejerier, kommenterar det hela så här: ”Det här är egentligen inget nytt utan något vi inom livsmedelsbranschen levt med i många år nu. Syftet är att skydda konsumenten från icke vetenskapligt belagda hälsoargument, vilket i grunden är bra. Samtidigt är det synd att olika länder inom EU gör olika tolkningar av lagstiftningen, till exempel när det gäller probiotika, och att regelverket delvis hämmar innovationshöjden i branschen. Det blir kostsamt och tar ofta lång tid för enskilda företag att utveckla extra hälsosamma livsmedel när det ställs så pass höga krav på bevisföring.”