Kommunala besparingar hotar lokal matproduktion

Lågkonjunkturen och matinflationen har satt sin prägel på landets kommuner och en av budgetposterna som det sparas in på är skolmaten.
Tre av fyra kommuner har behövt göra förändringar vad gäller skolmaten, enligt LRF Mjölks stora kostchefsundersökning tidigare i år, vilken besvarades av 224 av landets 290 kommuner.
I Kiruna handlar det om stora förändringar i måltidsverksamheten för att inte behöva gå 3 miljoner kronor i back under 2024.
– Under de senaste två åren har vi tvingats plockat bort det som varit unikt för vår meny, såsom lokalt renkött. Nu ryker även den ugnsstekta laxen. Det känns tråkigt så klart men våra anslag räcker inte, säger kostchefen Marianne Schröder Maagaard.
Från och med 1 februari försvann mjölken till skollunchen, något som väckt mycket uppmärksamhet lokalt. Inte minst som besparingen bara innebär 300 000 kronor per år, när man räknar bort EU:s skolmjölksstöd.
På Norrmejerier ser man det som ett svek inte bara mot skolbarnen och väljarna, utan även som ett slag mot lokalt näringsliv och mot den norrländska livsmedelsförsörjningen:
– Effekten av Kiruna kommuns beslut är mycket mer omfattande än att det drabbar ett enskilt företag. Om vi bortser från att skolbarn och äldre berövas ett näringstätt livsmedel så drabbar det i förlängningen näringslivet och lokala arbetsmarknaden, säger Petra Kangas, kommunikationschef på Norrmejerier.
Just i Norrbotten blir det extra tydligt då Norrmejerier nyligen tog beslutet att avveckla Luleå mejeri. En av anledningarna är den minskade mjölkkonsumtionen.
– Jag menar förstås inte att Luleå mejeri läggs ned på grund av att Kiruna kommun drar in skolmjölken, utan att kortsiktiga besparingar får långverkande konsekvenser.
Hur beslutet påverkar rent försäljningsmässigt kan Petra Kangas inte avslöja, av konkurrensskäl.
– Men såvitt jag vet är det endast Kiruna kommun i vårt område som tagit beslut om att dra in skolmjölken så några större konsekvenser försäljningsmässigt märker vi inte. Men vi kommer fortsätta att driva opinion i frågan. Vi märker att det är många privatpersoner som engagerar sig i frågan, många hör av sig direkt till oss och frågar vad de kan göra för att påverka sin kommun.