Lantmännens strategichef: “Spannmål gör oss oslagbara”

I dag 2 april överlämnar Jordbruksverket flera utredningar inom uppbyggnaden av livsmedelsberedskap och civilt försvar till regeringen. Här slår man tydligt fast vikten av den svenska spannmålsproduktionen för att säkra mat till Sveriges befolkning i händelse av krig eller andra kriser. Och föreslår bland annat en satsning på beredskapslagring av spannmål, baserat på avtal med aktörerna i sektorn så att redan befintlig infrastruktur och hantering kan utnyttjas.

Att betydelsen av svenskt spannmål hamnar högt upp på den politiska dagordningen är något som glädjer Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen:
– En alltmer osäker omvärld med krig och klimatförändringar innebär helt nya utmaningar, där spannmål tillsammans med bete och vall är grundbrickorna i hela livsmedelssystemet, säger han till Livsmedel i fokus.
För det är inte bara för att baka bröd, göra pasta, flingor och müsli som vi behöver spannmål. Hälften av all spannmål som odlas i Sverige går till animalieproduktion.
Efter en usel odlingssäsong, som den senaste, blev spannmålens roll som djurfoder ännu viktigare, då två väderytterligheter på en och samma säsong gjorde att en stor del av det svenska spannmålen inte håller måttet för humankonsumtion.
Eller som Patrik Myrelid sammanfattar väderåret 2023:
– Det var torrt vid helt fel tidpunkt, i samband med sådden, och sedan blött vid helt fel tidpunkt, under skörden.

Det förändrade klimatet, tillsammans med en alltmer geopolitiskt komplex omvärld, ställer alltså helt nya krav på att trygga den svenska spannmålsproduktionen. Lägg därtill att vi snabbt blir allt fler människor på jorden, som alla behöver mat.
– Spannmål är en del av det geopolitiska spelet där mat också är makt, något som inte minst blivit tydligt i samband med Rysslands krig i Ukraina.
För att möta allt detta driver Lantmännen, tillsammans med kunderna, ett arbete för grön omställning, som förenklat går ut på att fasa ut fossila bränslen, och samtidigt öka skördarna rejält – trots klimatförändringar.
– Vi behöver öka produktionen med 50 procent till år 2050 och samtidigt reducera vår klimatpåverkan till noll. Det motsvarar 1 miljon ton i ökning per decennium.
För att lyckas behöver man trimma spannmålsproduktionen. Det handlar dels om växtförädling: att få fram grödor som klarar ett varmare och mer utmanande klimat. Dels om slipade odlingsmetoder – där man höstsår i ökad utsträckning för att grödorna ska få ett mer utvecklat rotsystem – och digitala beslutstöd.
Det handlar även om bättre vattenhushållning: att både kunna föra bort och tillföra rätt mängd vatten i rätt tid med hjälp av dränering och bevattning – ett område som länge varit eftersatt och där det enligt beräkningar från LRF handlar om ett investeringsbehov på 55 miljarder kronor.

Uppe på allt detta har även frågan om att åter bygga upp inhemska omsättningslager av spannmål alltså blivit het (apropå Jordbruksverkets just överlämnade utredning). Patrik Myrelid berättar att i Finland har staten spannmålslager som klarar att föda befolkningen i sex månader men ska nu bygga ut kapaciteten för att klara nio månader. Och i Norge tog man nyligen beslut om att bygga lager för att klara tre månader.
– I Sverige har vi i nuläget inga offentliga spannmålslager alls för en händelse av krig. Detta går utanför vad som är rimligt för marknadens aktörer att hantera på egen hand. Att bygga upp sådana är därför en stor operation och tar många år för att inte störa marknaden och påverka konkurrenskraften negativt. Vi har ju redan sått det vi ska skörda 2024 och äta 2025.
Han tror att det är realistiskt att bygga upp en buffertkapacitet, förutsatt normala skördar under resten av decenniet. Helst med start så snart som möjligt.
– Men det hela ska också betalas. Politiken behöver så klart göra en bedömning utifrån helheten av uppbyggnaden av totalförsvaret.
Spannmålslager tillsammans med jordbrukets insatsvaror är centralt för att se till att lantbruket kan hållas i gång även om krisen eller kriget kommer.
– Kossan fortsätter att ge mjölk varje dag om den får foder och spannmålen kan skördas en gång om året om bonden ges möjlighet att så, gödsla och skörda. Därför måste vi, utöver spannmål, ha tillgång till drivmedel, mineralgödsel och utsäde för att hålla i gång så många värdekedjor som möjligt.

Trots alla utmaningar – eller kanske snarare tack vare – har intresset för Lantmännens verksamhet aldrig har varit större än nu, i och med allt fokus på livsmedelsförsörjning, klimat, matpriser och ursprung.
– Statusen på spannmål har verkligen höjts och människor förstår att bra mat från jord till bord inte händer av sig själv, säger Patrik Myrelid.

Vilka spannmål äter du helst själv och i vilken form?
– Havregrynsgröt är bland det bästa vi har här i Sverige. Det är min frukost varje morgon, tillsammans med mjölk, blåbär och en knäckebrödssmörgås. Sedan är man oslagbar!