Nya siffror: Så mycket spenderar svenska hushåll på mat

I början av 1900-talet uppgick livsmedelsutgifterna för ett svenskt genomsnittshushåll till 44 procent av de totala inkomsterna. Samma siffra år 1952 var den 33 procent. I dag utgör den bara cirka 13 procent av hushållens totala utgifter – matinflationen till trots.

Internationellt syns liknande tendenser som i Sverige. De flesta jämförbara europeiska länder har precis som Sverige upplevt långsiktig ekonomisk tillväxt och därmed större disponibla inkomster, medan en allt lägre andel läggs på livsmedel.
– Om vi hade lagt lika stor andel på livsmedel i dag som vi gjorde i början av 1900-talet hade hushållens utgifter för mat varit cirka 16 000 kronor per månad, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.
I stället köper dagens hushåll livsmedel för ungefär 4 600 kronor per månad, och har i stället ökat sin konsumtion av andra varor, där den enskilt största delen går till boende.
– Men trots att dagligvaruhandeln tar en mindre andel av hushållens totala konsumtion är det viktigt att förstå att totalkonsumtionen har vuxit så pass mycket att livsmedelsbranschen också växer, säger Karin Brynell.
Den disponibla hushållsinkomsten har växt med cirka 70 procent mellan 1995 och 2022.

Den största andelen av den disponibla inkomsten läggs i dag på boendet, som i snitt står för 24 procent av hushållens utgifter. Bland övriga stora kostnadsposter finns också rekreation och kultur, bland annat representeras av datorer och böcker, som står för 12 procent. Transporter och fordon står för 12 procent och övriga varor och tjänster, bland annat representeras av personliga hygienartiklar och försäkringar, står för 11 procent. Restauranger, kaféer, hotell och annan övernattningsservice står för 7 procent.

Fakta om maten är en rapportserie som kortfattat belyser dagligvaruhandeln ur olika perspektiv. De skrivs på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel och är ett samarbete mellan Ek. Dr. och rådgivare Fredrik Bergström samt HUI Research.