När EMV tar allt större plats i butiken växer också kundernas irritation. Enligt Svensk Kvalitetsindex reagerar konsumenterna allt starkare på att välkända varumärken ersätts av kedjornas egna märkesvaror och på upplevelsen av otydliga priser och kampanjer.
Innovation, starkt samhällsengagemang och omställning mot ett mer hållbart sortiment i nära samarbete med leverantörskedjan. När Reitan summerar 2025 handlar det inte bara om ökad omsättning och rörelseresultatet.
När matmomsen nu sänks är det inte en enda momssats som gäller för livsmedel utan tre olika: 6, 12 eller 25 procent, beroende på vilken typ av mat eller dryck det handlar om – och var den köps och konsumeras. "Orättvist" tycker inte bara representanter för restaurangbranchen utan även i dagligvaruhandeln.
Den 1 april sänks momsen tillfälligt på livsmedel från 12 procent till 6 procent. Det är en satsning som beräknas kosta hela 37 miljarder i minskade momsintäkter och som innebär att matpriserna ska sänkas med 5,36 procent i butiken.
Ett nytt lagförslag från den finska regeringen kan komma att begränsa utbudet av dagligvaruhandelns egna märkesvaror i finska matbutiker. Livsmedelsföretagen i Sverige följer utvecklingen med intresse.
Ett enkelt och tydligt regelverk som förenklar för konsumenten. En tydlig vision. Och ett val som gör skillnad på riktigt. Ungefär så sammanfattar Från Sverige-märkningens vd Tina Stugemo ursprungsmärkningen som firar tio år i år.
De kraftiga prisökningarna på livsmedel under höginflationsåren 2022–2023 drevs av stigande kostnader för insatsvaror och löner – inte av ökade vinstpåslag. Det är slutsatsen i en ny specialstudie från Konjunkturinstitutet, som analyserat företagens prissättning och kostnadsutveckling i Sverige under perioden 2019–2023.
En ny rapport från Konjunkturinstitutet bekräftar det som livsmedelsbranschen hela tiden hävdat: de senaste årens prisökningarna har i huvudsak drivits av ökade kostnader – inte av höjda prispåslag.
Försäljningen av ekologiskt fortsätter att minska i dagligvaruhandeln, detta samtidigt som den totala livsmedelsförsäljningen ökade.
– Konsumenternas betalningsvilja är lägre, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.
Svenska dagligvarukedjor halkar efter när det gäller att mäta och rapportera mål för klimatutsläpp och andelen vegetariskt protein i försäljningen. Längst har dagligvaruhandelsaktörer i Tyskland och Nederländerna kommit, enligt en ny kartläggning av 27 dagligvarukedjor i åtta europeiska länder från organisationen Questionmark.