Hållbarhet är en förutsättning för ökad konkurrenskraft inom den svenska livsmedelskedjan. Så kan KSLA:s hybridseminarium om livsmedelsstrategin sammanfattas. Branschen efterlyser även tydliga och mätbara mål – som följs upp.
Trots inflation och ett oroligt världsläge levererade Lantmännen under förra året sitt högsta resultat någonsin. Däremot har verksamheterna inom livsmedelsdivisionen varit desto mer pressade – och fler prisökningar på mat är att vänta.
Jämtlandsmjölk och Långfil försvinner från butikshyllorna när Arla flyttar produktionen från Sundsvall till Stockholm.
– Det här är förstås ett mycket tufft besked för alla inblandade, säger mejerichefen Jörgen Thunholm.
Landsbygdsminister Peter Kullgren rivstartar arbetet med en reviderad livsmedelsstrategi genom att bjuda in företrädare från hela branschen till en kick off på på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
– I dag sår vi fröet till det som ska växa fram till en livsmedelsstrategi 2.0, säger han.
En minskad andel ekologiskt i handeln försämrar Sveriges krisberedskap och ökar hotet mot den biologiska mångfalden. Det menar intresseorganisationen Ekologiska Lantbrukarna.
IVL Svenska miljöinstitutet växlar upp arbetet mot matsvinn med hjälp av tre nya samarbetspartners: Axfoundation, forskningsinstitutet RISE och Ica Sverige.
– Matsvinn är en central hållbarhetsfråga, säger Karin Amnå, chef för hållbar utveckling på Ica Sverige.
Bara 30 procent svenska livsmedel på tallriken mot hela 77 procent. Så mycket skiljer det mellan den kommun som serverar mest mat med svenskt ursprung, enligt en färsk undersökning som tidningen Land Lantbruk gjort.
Parallellt med elförsörjningen riskerar bristen på mineralgödsel att bli ett allt större problem för jordbruket i hela Europa. Något som även kommer att påverka matpriserna.
Livsmedelsbranschen är i stort behov av kompetens samtidigt som högre utbildningar inom livsmedel hotas på grund av för få sökande.
– Risken är att det blir en ond spiral, säger Cecilia Soto Thompson, adjunkt på Linnéuniversitetet i Kalmar.
I 30 av Sveriges 290 kommuner produceras inte mer mat än att det räcker till kommunens egna invånare i en vecka. Det visar ny statistik som Hushållningssällskapet sammanställt.
– Beräkningarna är tänkta som ögonöppnare, säger Frida Carlsson, vd på Hushållningssällskapet Jönköping.