Bara en av tre svenskar får i sig den mängd sjömat som Livsmedelsverket rekommenderar. – Konsumenter har generellt uppfattningen att fisk och skaldjur är bra för hälsan men många känner en osäkerhet kring vilka arter som är bra att äta och hur ofta de kan ätas, säger Friederike Ziegler, forskare vid RISE.
På tio år har handelns egna märkesvaror ökat med närmare 50 procent i värde. Den varugrupper som är vanligast som handelsmärke är djupfrysta bär. Allt enligt en ny undersökning från DLF.
Nu lanserar Greenfood ”fältodlade kryddörter”. – Konsumenterna är redo för högkvalitativa kryddörter, de går helt enkelt inte att jämföra med växthusodlad vara, säger Lisa Isakson, marknads- och kommunikationschef på Greenfood.
Vem bryr sig? Med den kaxiga frågeställningen hoppas Estrella väcka nyfikenhet kring klimatpåverkan, närproduktion och schyssta råvaror genom att lansera en kortfilmsserie för sociala medier under våren och försommaren.
Allt fler svenskar vill köpa mat och andra varor som producerats under schysta arbetsvillkor. Det märks på försäljningen av Fairtrade-märkta produkter, som ökade med omkring tio procent under 2018 – till 4,1 miljarder kronor.
När den nyzeeländska dagligvarukedjan New World skippade plasten runt frukten ökade vissa varor 300 procent i försäljning. Nu permanentas försöket.
NJIE, producent av funktionella livsmedel, blir majoritetsägare i företaget ActionRun – Sveriges största hinderbana i stadsmiljö. – Vår mission är att få folk att ta steget mot en mer hälsosam livsstil, säger Assan Njie, företagets vd och grundare.
Importen av sötpotatis har ökat de senaste åren. Nu börjar den populära knölen även odlas i Sverige, men den har en bit kvar till butikshyllorna hos de stora kedjorna. – Handeln vill ha volym, säger Helena Karlén, forskare vid SLU.
Sörensens fågelchark i Sävsjö lägger ner verksamheten. På kort tid har företaget förlorat både Axfood och Ica som kunder. – Det var Ica som sänkte oss, säger vd Pär Olsson till Vetlanda-Posten.
Från plastbägare till pappersfiberbägare – nu byter Arla Foods förpackning på Keso samtidigt som man uppdaterar förpackningsdesignen. En förändring som ska bidra till 60 procent lägre klimatpåverkan, vilket motsvarar 560 ton mindre koldioxid per år eller koldioxidutsläppen från 17 miljoner nyproducerade plastkassar.