Nyhetsarkiv

Skandalerna kring JBS – världens största köttbolag – har avlöst varandra under de senaste åren. Men det brasilianska köttet finns kvar i svenska köttdiskar, enligt en genomgång som Svenska Dagbladet gjort.

I 60 procent av Sveriges kommuner serveras enbart växtbaserade rätter minst en dag i veckan, enligt en ny undersökning från Orkla Sverige. Miljö, hälsa och ekonomi är de vanligaste anledningarna till att satsa mer grönt.

På Svalbard bevaras världens mångfald av matplantor. Den här veckan sker den hittills största leveransen av fröer. Rekordinsättningen innebär att man spränger miljonvallen vad gäller antalet fröprover som ligger nedfrusna i 18 minusgrader.

Bolaget Pharma Way tar in 15 miljoner kronor i en nyemission för att lansera hälsodrycken Dot Shot på den internationella marknaden. – Det finns en enorm potential i Europa och USA, säger delägaren och marknadschefen Joacim Folkesson.

Oron stiger och börserna faller medan coronaviruset sprider sig runt världen. Den direkta påverkan på livsmedelsbranschen är i dagsläget inte särskilt stor men på längre sikt kan allt hända, enligt de aktörer som Livsmedel i fokus talar med.

Rätt plast på rätt plats är devisen när Axfood plastbantar. Nu blir plasten på färska örter under varumärket Garant både tunnare och återvinningsbar, i några fall tas den bort helt och hållet.

132 ton mandelmassa, 211 ton grädde och 2,6 ton kardemumma går åt när svenskarna under Fettisdagen sätter i sig runt sex miljoner semlor. Hur mycket konsumenten är beredd att betala för sin semla beror helt och hållet på var den köps.

Matavfallet som uppstår under ett år i Sverige skulle kunna fylla Globen fyra gånger om, enligt en ny rapport från Naturvårdsverket. Den visar även att matavfallet från dagligvaruhandeln är mer än tre gånger större än man tidigare räknat med.

Nu har Arlas export av laktosfria produkter till Storbritannien kommit igång. Affären är värd ungefär 250 miljoner kronor, vilket innebär mer än en fördubbling av den totala svenska mejeriexporten till de brittiska öarna.

Kålroten gör just nu en klassresa – från att vara en av våra mest försummade kulturväxter till att betraktas som en gastronomisk delikatess. – Det är det mest svenska vi har. Om livsmedelsproducenterna tar kålroten på allvar kan de tjäna pengar på den, säger agronomen Hans Næss.